Ni vet min passion för bilar...
Ja, vad ska man säga, jag är så lycklig. Jag hittade en Dodge i en bilfirma, precis en sådan som jag har drömt om. Är det konstigt att vara biltokig och kvinna i mina bästa år? Ända sedan pappa tog med mig till sin bilverkstad, har jag känt mig hemma på verkstadsgolvet. Jag vet precis hur en motor ska lukta när den är bra, eller hur den ska låta när den går på tomgång. Jag växte upp med oljiga fingrar och tyckte det var den naturligaste saken i världen. Killarna såg uppskattande på mig, inte för att mina bröst var snygga, eller att jag var "het"... utan för att jag kunde mäta mig med dem på bilverkstaden. Min pappa påstod alltid att killarna gärna praktiserade på hans verkstad för att få en glimt av hans dotter som visste lika mycket om bilar som sin far.
Nu har jag hittat min drömbil
Jag hittade Dodge Challenger SRT Hellcat. Det är länge sedan den kom, men det är först nu som jag hittade en som jag hade råd med. Begagnad, ja. Men så snygg och i den prisklass jag hade råd med. Jag tittade även på en Chevrolet men den är inte riktigt som jag önskar mig den. Så den föll bort, men kanske om några år... Jag är lite svag för stora bilar, och som tur är har vi precis byggt ut vårt garage. Så våra bilar kommer att rymmas i det. Nu ska jag ut och ta en tur.